Fångest och annan oro

Jag funderar på all den här oron som många hästägare har, där en av dem, fångest, till och med har ett eget namn.

Har det alltid varit så här?

Har vi börjat oroa oss mer än vi roar oss med våra hästar?

Har det blivit en obalans?

Vi rider ju för att det är roligt. Eller hur? Ändå kan jag ibland få för mig att vi letar fel mer än vi glädjer oss.

Skadar sadeln hästen? Tycker hästen verkligen om sitt bett? (Vilken löjlig fråga? Det är ju som att tycka om sin bh- man accepterar den. Det är väl ingen som tänker ”Jippi” nu får jag ÄNTLIGEN sätta på mig en bh och slippa bröst i frihet” eller gör det det?) Nu regnar det  får min häst  fång?  Eller blir kall?  Nu svettas hästen, lider den då? Tycker hästen verkligen om sitt foder? Köper jag verkligen det dyraste och bästa fodret? Ser hästens mat verkligen god ut eller ska jag köpa något som ser ut som Kellogs? Kan hästen gå i flock eller skadas den då? Tänk om hästen har stela muskler- ska jag ta ut en som kan känna igenom den? Blir hästen fet av att äta gräs?

Jo, man ska ta väl hand om sina djur. Men har det alltid varit så här mycket oro?

När hästen var en del av förutsättningen för att vi skulle kunna äta oss mätta- var människor verkligen lika nojiga som vi som bara har hästen som hobby eller träningspartner?

Eller var problemen färre när hästen arbetade mer? Blev den inte lika sjuk? Höll den sig acceptabel i hull trots gräs? Skulle hästen vara friskare om den fick röra på sig mer?

Eller hade människor viktigare och mer akuta saker att oroa sig för?

Eller hade människor mer erfarenhet, kunskap och hästöga så att de verkligen såg problem på tidiga stadium och kunde ta hand om dem innan de blev stora problem?

Eller har miljöproblemen lett till hästproblem?

Mår hästen bra eller dåligt av att vi oroar oss? Jag tror att de mår dåligt. Vad jag vet är att jag mår dåligt när jag oroar mig.

Men oroar mig gör jag ju, just nu för att det växer dåligt på vallarna.

Den oron kan jag nära eller så kan jag agera. Inventera förråden. Räkna balar, analysera hösilaget, beräkna foderstater och göra en budget inför vintern. Gissa vad jag väljer att göra?

Om man oroar sig för hästfetma och fång- varför rider man inte mer då? Varför ta bort den naturliga rörelsen i stället för att lägga till mer rörelse? Det kan också handla om hur man bygger hagarna, gör dem gärna långa och ha vatten, vindskydd, salt och andra mineraler långt ifrån varandra. Varför inte agera? Väljer vi att oroa oss i stället för at ta i? Är vi lata? Vi mår ju också bra av rörelse.

Det ska vara roligt att ha djur, vi ska njuta av att få ta hand om dem och vi är skyldiga dem att ta väl hand om dem. När de mår bra mår vi bra och när vi mår bra mår de bra. Tror jag.

 

 

 

 

Annonser

Om eriksdal

Tankar kring hästar, ridning och annat som händer i livet.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s