Runda hästmagar

Två vanliga frågor på diskussionsforum handlar om huruvida en häst är tjock eller inte och vad man ska ge sin häst att äta.

Fråga två har egentligen ett givet svar, bra stråfoder. All forskning visar att om hästar får bete/hö/hösilage med rätt värden så räcker det. Utan att veta vad stråfodret har för näringsvärden går det omöjligt att säga 1. hur mycket hästen behöver äta och 2. om den behöver kompleteringsfodras och i så fall med vad.

Vi som kunder kan faktiskt ställa krav på vår stråfodersproducent och inte köpa stråfoder som inte är analyserat. Jag har gjort mina misstag och köpt hösilage utan att först sett analysen. När analysen väl kom var det 23 g smrp/ kg torrsubstans och dessutom var det redigt blött. Det säger ju sig själv att man inte kan fortsätta handla av den producenten. Det är ju nästan som att mata med halm. Nu har jag producenter som har en yrkesstolthet i att alltid leverera en bra produkt.

Mitt råd är alltså- hitta en bonde som har tillräcklig kunskap om sin produkt för att producera ett hö som är så bra som möjligt.

Här har biverkningarna av att ha ett bra stråfoder blivit flera, alla lika viktiga; mindre arbete (det tar tid att krafftfodra hästar), bättre ekonomi och friskare hästar.

Nu till den första frågan, den om vikt. För det första så är det omöjligt att säga om en häst är tjock eller smal utan att ta på den om vi nu inte talar om väldigt tjocka eller väldigt smala hästar.

Ser man revbenen med blotta ögat är det ju tveklöst. Som tur är gör man sällan det.

Oftare ser man hästar med riktiga fettvalkar. Det är ju otur. Typ. Eller sorgligt.

Men alla som är någonstans på mitten på skalan måste man ta på.

I min verksamhet har jag turen (?) att ha hästar som man måste klämma på för att veta vem som är tjockast och vem som är smalast. I ett utbildningssyfte är det bra menar jag. Det beror på att de utöver själva fettmängden påverkas av två andra faktorer, gener och muskler.

En del hästar föds med mer anlag för midja. Så är det ju med oss också eller hur? Du kan ha kurviga vänner och okurviga fast båda är lika smala. Jag har en Pila som har midjeanlag, född på gården. Hon har aldrig varit smal men har aldrig sett fet ut. Jag har en annan, Ymir, som har världens underligaste exteriör, väldigt knotig. I år är han för första gången tjock- nej han ser inte tjock ut, snarare tvärt om. Jag hade en Gradi som alla alltid kallade tjock fast han alltid var perfekt och ibland hade jag velat att han hade varit lite mer i överkant eftersom han hade eksem.

Sedan har vi det där med muskler. Jag har en Hrönn med stor mage som absolut inte får gå ner ett gram i vikt för hon är inte tjock alls, fast magen är stor och putar ut åt sidorna. Det kan bero på att hon har haft ett par föl och inte blivit tränad så mycket. Å andra sidan har jag ett annat sto, Skíma som skadade sig innan inridning och har fått sex föl utan att alls vara bukig. Hon måste ju ha riktigt bra snyggkroppsgener (hon har jäkligt många andra bra gener också). Med Hrönn funkar det så att i takt med att hon blir mer tränad minskar magen samtidigt som hon blir finare runt revbenen och i det här fallet är finare mer hull. Jag läste någonstans att magen kan liksom dra ner ryggen…. Hur som haver är ju bålstabilitet både mag- och ryggmuskler.

I vanlig ordning måste jag ju skriva något som någon kan bli provocerad av. Om hästen ska bygga rätt muskler och bli snygg i kroppen handlar det inte bara om mat och timmar i träning. Det handlar om HUR man tränar. Om hästen går på bogarna och släpar sina bakben så kommer den inte bli så fin i kroppen som den kan bli om den rids så att bålmuskulaturen aktiveras. Var det provocerande? Eller är det självklart?

Grejen är ju att nu blir det jobbigt för om hästen ska arbeta rätt måste vi bli bättre på att rida. Jag talar om lektioner. Jag talar om att ryttaren måste arbeta med sin egen bålmuskulatur. Jag talar om kroppsmedvetenhet. Jag talar om att inte åka. Jag talar om att sträva efter att bli ett med hästen.

Det är kanske enklare att köpa säckar och burkar? Men det är roligare att rida!

Annonser

Om eriksdal

Tankar kring hästar, ridning och annat som händer i livet.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s